Vinprovning

Att lära sig prova vin behöver inte vara särskilt komplicerat, men för en person som inte gjort det förut är det ofta ett helt nytt sätt att tänka på när det gäller hur man ser på vin. För att lära sig smaka av viner kan man utgå från de fyra grundläggande stegen: Se, Lukta, Smaka och Upplev. Stegen är ofta de som riktiga vinprovare använder sig av när de testar viner.

Att gå på vinprovningar är ett bra sätt att lära sig både grunderna för vin och för att få möjlighet att testa mer exklusiva viner.

Vinprovningarna finns i flera städer runtom i Sverige, både storstäder som Stockholm, Göteborg, Malmö och och i mindre städer som Västerås, Örebro, Linköping etcetera.

Studera vinets färg, transparens och tjockhet. Är det ett rött vin, vitt vin eller rosévin du ska testa? Vilken nyans har vinet, är det ljust eller mörkt? Vad säger färgen om vinets ålder och om de druvor som har använts? Mycket av denna information finns ofta att läsa på vinflaskan, men det går också att lära sig tyda det genom att studera vinet i sig självt, genom att lära sig hur vin förändras över tid och hur olika tillverkningsmetoder inverkar på vinets slutprodukt. Om du inte är så intresserad av detaljer behöver du inte spendera så mycket tid på det här steget utan det räcker att titta på vinet i några sekunder.

Om du däremot tycker det är intressant och vill lära dig mer om det kan du nedan läsa om hur man kan bedöma vinets ålder, dess druvor samt dess alkohol- och sockerhalt baserat på utseendet.

Hur man bedömer vinets ålder:

När vin åldras förändras också dess färg. Vitt vin som är ungt har en ljusare gul eller beige färg, medan äldre vitt vin ofta har en mörkare och mer gyllene färg. Samma sak gäller för rött vin, där yngre vinsorter har en mer klarare röd färg medan äldre röda viner ofta kan förlora lite av sitt pigment.
Det kan vara svårt att veta exakt vilken ålder ett vin har, vilket gör att det kan räcka att bedöma om det är ungt eller gammalt. I vissa vinsorter brukar dessutom äldre och yngre vin blandas ihop, och året räknas då som ett medelvärde av dessa åldrar.

Hur olika druvor kan påverka vinets utseende:

Olika druvor har olika karaktärer, vad gäller till exempel färg, transparens och viskositet. Nedan kommer några exempel:

– Nebbiolo och Grenache: druvor som ger vinet en hög transparens och är orangeaktiga;

– Pinot Noir: druvor med en tydlig röd färg, har ofta sitt ursprung i ett kallare klimat;

– Malbec: druvor som avger en rosalila färg.

Genom att luta vinglaset i olika vinklar kan man se de olika nyanserna bättre, då transparensen ofta blir högre längst upp i glaset när man lutar det. Detta beror på att mängden vin är mindre på just det stället.

Hur alkoholhalten och sockermängden kan påverka vinets utseende:

För att bedöma alkoholhalten och sockermängden i ett vin kan du titta på de så kallade ”wine legs” eller ”tears of wine” som uppstår i glaset. Wine legs är de droppar som bildas på glasets kanter när man rört runt på det eller efter att man druckit av det, och det handlar alltså om hur vindropparna rör sig neråt från kanterna och tillbaka till drycken.

Viner med högre alkoholhalt har droppar av högre densitet jämfört med viner med lägre alkoholhalt. Söta viner är ofta tjockare än torrare viner vilket gör att dropparna kommer röra sig långsammare jämfört med viner med lägre sockerhalt. Om det uppstår många wine legs i ett glas kan det bero på antingen hög alkoholhalt eller hög sockerhalt. Detta gäller för både vita och röda viner.

När man smakar på vinet upplever man smaken först på tungan, och därefter kan man uppleva det när man har svalt det då aromerna kan förändras vid det tillfället. Smakerna vi kan känna är sött, surt, salt och bittert. I och med att allt vin innehåller syra så brukar de flesta viner också smaka lite surt. Undantag kan vara om det är ett väldigt sött vin med låg alkoholhalt. Vilken smak vinet har beror på vilka druvor som har använts. Olika druvor har olika egenskaper de är kända för; vissa druvor används för att de är just beska, medan andra används på grund av sin mildhet. Då det inte går att känna sötma eller strävhet när man luktar på vinet så får man en ny upplevelse av vinet när man smakar på det. Det är ovanligt att vin smakar salt, men det kan förekomma i sällsynta fall.

Strukturen i vin handlar ofta om huruvida vinet är strävt, torrt eller lent. Hur känns det att ha vinet i munnen och hur känns det mot tungan? Det är ofta alkoholen i vinet som ger den sin speciella struktur, och många brukar uppleva det som att vin är fylligt jämfört med andra, ”lättare”, drycker.

Smaken av vin är tidsbaserad och utgår från vinets placering i munnen och kroppen. När börjar du känna smaken och när slutar du känna den? Var känner du smaken? På tungan, i gommen, retronasalt? Är det någon smakskillnad på de olika ställena?

Tips! För att kunna känna de olika smakerna i vinet kan du testa att variera mellan att ta större klunkar och mindre sippar. Det blir då lättare att lokalisera och urskilja de olika smakerna i vinet. Du bestämmer sedan själv hur specifikt du vill beskriva smakerna. Vissa nöjer sig med att bestämma vilken kategori det tillhör, till exempel ”svarta bär”, medan andra vill vara mer precisa och kategoriserar det exempelvis som ”svarta björnbär och svarta vinbär”.

Att testa flera olika vin och jämföra dessa kan vara ett effektivt sätt för att lära sig känna skillnad på dem. Det gör så att ens smaksinne för vin förbättras och aromerna kan bli tydligare.

Om man vill lära sig känna igen smakerna bättre finns det några regler man kan utgå ifrån:

1. Sötma och torrhet

Vi känner av sötma längst fram på tungan och sötman är oftast tydligast i samma stund vinet kommer i kontakt med den. Sockermängden i vin kan variera mellan 0 gram per liter till 220 gram per liter. Söta viner används främst till efterrätter, men det tillverkas även söta vita viner som används som bordsvin. Om du dricker ett sött rött vin som inte är ett dessertvin eller från ett märke som är känt för sina söta viner så bör du vara uppmärksam, då detta inte är någonting som bör förekomma.

Huruvida ett vin är torrt eller inte beror ofta mycket på hur mycket socker det innehåller: viner med mindre eller inget socker uppfattas som torrare och sötare viner upplevs som mjukare. Människor kan uppfatta socker först när det överstiger 4 gram per liter. Det här är dock inte hela sanningen, utan viner kan också uppfattas som torra om syrahalten i dem är hög.

2. Syra

Genom syran i ett vin kan man till exempel få information om varifrån vinet kommer, var det har odlats och i vilket klimat. Man får också information om dess ålder. I vin finns det flera olika typer av syror men den totala syramängden mäts i pH. pH-värdet i vin varierar och ligger oftast någonstans mellan 2,6 och 4,9. Ju lägre siffran är desto surare är vinet. Det neutrala pH-värdet ligger på 7,0.

Det vanligaste pH-värdet för viner, där de flesta viner ligger, är mellan 3 och 4. Om ett vin är surare än så är det ofta väldigt, väldigt surt. Viner med högre pH-värde upplevs ofta som mjukare och rundare i smaken, och vinet kan uppfattas som mer krämigt.

3. Tannin

Tannin är ämnet i vin som ger vinet en sträv känsla. Det förekommer främst i rött vin men kan ibland förekomma i vita viner också. Tanninet finns i kärnorna och skalet på druvorna, och det är de blå druvorna som innehåller störst mängd av ämnet. Exempel på druvsorter som innehåller mycket tannin är Malbec, Tannat, Nebbiolo och Cabernet Sauvignon. Två druvsorter som innehåller lägre mängder tannin är Pinot Noir och Gamay.

Tannin kan också komma från ekåldring. Det som skiljer druvtannin och ekåldringstannin från varandra är att tanninet som kommer från druvor ofta mer ”naturligt”, och att tannin som skapats genom ekåldring ger en mer rund och smidig smak.

4. Alkohol

Alkoholhalten i vin kan bland annat ge information om dryckens intensitet, vilket visar sig bland annat genom dess textur. Den vanligaste alkoholhalten i vin ligger mellan 5 och 16 procent och det allra vanligaste är att den ligger runt 11 procent. Torra viner kan ofta ha en något högre alkoholhalt. Om alkoholhalten är lägre kan vinet ofta vara sötare.