Vinprovning

FYRA ENKLA STEG

SE

Börja med att titta på vinet. Genom att studera det lägger du märke till saker som färg, nyans och huruvida vinet är filtrerat eller ofiltrerat.

LUKTA

Därefter luktar du på vinet för att upptäcka dess aromer. Det kan till exempel vara att se om vinet är fruktigt, örtigt, jordigt eller om det har inslag av andra ätbara saker såsom choklad eller vanilj. Du kan också lägga märke till dess intensitet; hur starkt luktar det?

SMAKA

När du har gjort ovanstående steg kan du smaka på vinet. Du kan nu lägga märke till saker som smak och struktur. Är vinet surt, bittert eller sött? Är vinet torrt eller fruktigt? Vad smakar det?

UPPLEV

Skriv ner dina vinupplevelser på en lapp för att komma ihåg vinprofilen. Det finns vinprovningsblanketter att ladda ner, vilket passar utmärkt i denna steg! Du fyller då i saker såsom vinsort, smak, färg, lukt, aromer, etc.

Lär dig att prova vin

Att lära sig prova vin behöver inte vara särskilt komplicerat, men för en person som inte gjort det förut är det ofta ett helt nytt sätt att tänka på när det gäller hur man ser på vin. För att lära sig smaka av viner kan man utgå från de fyra grundläggande stegen: Se, Lukta, Smaka och Upplev. Stegen är ofta de som riktiga vinprovare använder sig av när de testar viner.

Att gå på vinprovningar är ett bra sätt att lära sig både grunderna för vin och för att få möjlighet att testa mer exklusiva viner.

Vinprovningarna finns i flera städer runtom i Sverige, både storstäder som Stockholm, Göteborg, Malmö och och i mindre städer som Västerås, Örebro, Linköping etcetera.

UPPLEVELSEPRESENTER: Genomgången börjar med en kort introduktion av vinprovningen. Därefter fortsätter det med en teoretisk genomgång av drycken, druvorna, distriktet, dryckens historia, samt den gedigna tillverkningsprocessen. De utvalda vinerna introduceras och sedan visas hur man på bäst sätt provar vin. Därefter provar ni flera sorter av denna välsmakande dryck.

ÅLDER: från 20 år

VARAKTIGHET: Ca 1,5-2 timmar

ORTER: Stockholm (Gamla Stan), Göteborg, Malmö, Uppsala, Örebro, Västerås, Gävle

PRIS: 450 kr/person
UPPLEVELSE: Vinprovningen inleds med att ni får sitta ner med ett antal vinorter framför er. En erfaren vinexpert hälsar er välkomna och förser er med information om vinerna såsom dess historia, hur det framställs och vilka vinsorter som passar till olika tillfällen. I vinprovningen ingår fyra till sex viner, både från Europa men även från övriga vinvärlden.

ÅLDER: från 20 år

VARAKTIGHET: Ca 2 timmar

ORTER: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Gävle, Karlstad

PRIS: 490 kr/person
GREATDAYS: Vinprovningen inleds med hjälp av att en kunnig sommelier som reder ut alla begreppen och lära dig vad som kännetecknar de olika vinsorterna. Tillsammans kommer ni upptäcka hur många smaksensationer ett vin kan ge.

ÅLDER: från 18 år

VARAKTIGHET: Ca 2 timmar

ORTER: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Gävle, Karlstad

PRIS: 595 kr/person
LIVE IT: En inspirerande vinprovning innehållande vinets spännande historia, druvsorter, jordmån, klimat, blandningen av vinet, jäsningsprocesserna, lagringen. Vinprovningsledaren förklarar begreppen och ni smakar olika vinsorter och jämför skillnader och likheter. Utöver allt detta testas viner och jämförs med olika regioner!

ÅLDER: från 20 år

VARAKTIGHET: Ca 1,5-2 timmar

ORTER: Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlstad, Uppsala, Västerås, Örebro

PRIS: 595 kr/person
HAPPY DAY: Vinprovningen inleds med att ni får flera olika vinsorter presenterade för er. En erfaren sommelier berättar vinets historia, hur drycken framställs och vilka vinsorter som passar perfekt till olika tillfällen. I vinprovningen ingår fyra till sex sorter.

ÅLDER: från 20 år

VARAKTIGHET: Ca 2 timmar

ORTER: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Gävle

PRIS: 545 kr/person

Steg 1 – SE

Hur man tittar på vinet

Studera vinets färg, transparens och tjockhet. Är det ett rött vin, vitt vin eller rosévin du ska testa? Vilken nyans har vinet, är det ljust eller mörkt? Vad säger färgen om vinets ålder och om de druvor som har använts? Mycket av denna information finns ofta att läsa på vinflaskan, men det går också att lära sig tyda det genom att studera vinet i sig självt, genom att lära sig hur vin förändras över tid och hur olika tillverkningsmetoder inverkar på vinets slutprodukt. Om du inte är så intresserad av detaljer behöver du inte spendera så mycket tid på det här steget utan det räcker att titta på vinet i några sekunder.

Om du däremot tycker det är intressant och vill lära dig mer om det kan du nedan läsa om hur man kan bedöma vinets ålder, dess druvor samt dess alkohol- och sockerhalt baserat på utseendet.

Hur man bedömer vinets ålder:

När vin åldras förändras också dess färg. Vitt vin som är ungt har en ljusare gul eller beige färg, medan äldre vitt vin ofta har en mörkare och mer gyllene färg. Samma sak gäller för rött vin, där yngre vinsorter har en mer klarare röd färg medan äldre röda viner ofta kan förlora lite av sitt pigment.
Det kan vara svårt att veta exakt vilken ålder ett vin har, vilket gör att det kan räcka att bedöma om det är ungt eller gammalt. I vissa vinsorter brukar dessutom äldre och yngre vin blandas ihop, och året räknas då som ett medelvärde av dessa åldrar.

Hur olika druvor kan påverka vinets utseende:

Olika druvor har olika karaktärer, vad gäller till exempel färg, transparens och viskositet. Nedan kommer några exempel:

Nebbiolo och Grenache: druvor som ger vinet en hög transparens och är orangeaktiga;

Pinot Noir: druvor med en tydlig röd färg, har ofta sitt ursprung i ett kallare klimat;

Malbec: druvor som avger en rosalila färg.

Genom att luta vinglaset i olika vinklar kan man se de olika nyanserna bättre, då transparensen ofta blir högre längst upp i glaset när man lutar det. Detta beror på att mängden vin är mindre på just det stället.

Hur alkoholhalten och sockermängden kan påverka vinets utseende:

För att bedöma alkoholhalten och sockermängden i ett vin kan du titta på de så kallade ”wine legs” eller ”tears of wine” som uppstår i glaset. Wine legs är de droppar som bildas på glasets kanter när man rört runt på det eller efter att man druckit av det, och det handlar alltså om hur vindropparna rör sig neråt från kanterna och tillbaka till drycken.

Viner med högre alkoholhalt har droppar av högre densitet jämfört med viner med lägre alkoholhalt. Söta viner är ofta tjockare än torrare viner vilket gör att dropparna kommer röra sig långsammare jämfört med viner med lägre sockerhalt. Om det uppstår många wine legs i ett glas kan det bero på antingen hög alkoholhalt eller hög sockerhalt. Detta gäller för både vita och röda viner.

Steg 2 – LUKTA

Hur man luktar på vinet

När man luktar på vin finns det olika kategorier man utgår ifrån. Börja med att försök lokalisera de övergripande kategorierna först, och leta därefter efter aromerna. Det är lite olika lukter som gäller för röda viner och för vita viner.

När man luktar på vita viner kan man känna av till exempel tropiska frukter, trädgårdsfrukter eller citrusfrukter, och när man luktar på röda viner kan man känna av bland annat röda frukter och bär, blå frukter eller svarta frukter.

Aromerna man kan känna av när man luktar på vin finns i tre olika typer:

1. Primära

2. Sekundära

3. Tertiära

De primära aromerna är till exempel att känna av blommor, örter och frukter.

De sekundära aromerna innebär att upptäcka jästderivat som till exempel nötter och ost. Detta är vanligast att upptäcka i vita viner.

De tertiära aromerna uppstår vid åldrande i flaska eller på ek. Det är bland annat dessa aromer som ger vinet sin karaktär och mer unika smak. Här kan man känna av aromer som till exempel kryddor, vanilj, nötter, tobak, höstlöv, trä, läder och kokosnöt.

Tips! I början när man luktar på vin kan det vara svårt att veta hur man gör det på bästa sättet. En teknik som ofta används är att variera mellan att lukta på vinet långsamt och snabbt. Om du vill frisätta aromerna från vinet kan du snurra runt drickan i glaset. När vinet kommer i kontakt med syret så ökar antalet atomföreningar som släpps ut i luften, vilket kan göra det lättare att känna dess arom. Om du känner att ditt luktsinne blir överbelastat kan du neutralisera det genom att lukta på din underarm.

Varifrån kommer aromerna och lukten från vin?

I vin finns det bland annat aromföreningar som är stereoisomerer, vilka vi kan andas in genom den förångade alkoholen i vinet. I varje glas vin kan det finnas hundratals olika aromföreningar, vilket är anledningen till att ett och samma vin kan lukta på flera olika sätt – både för en själv och för olika personer. Det här kan även vara anledningen till att det kan vara svårt att veta om man känner samma lukt som någon annan, då varje person kan beskriva en specifik doft på olika sätt beroende på hur man associerar bland annat. Någon skulle till exempel kunna beskriva ett vin som ”citrus” medan någon annan skulle kunna beskriva det som ”mandarin”, samtidigt som det gemensamma för båda är att det är en söt och frisk citrusdoft i vinet.

De tre olika aromkategorierna i vin:

Som tidigare nämnt finns det tre olika kategorier när det kommer till vinaromer.

Nedan kommer en närmre beskrivning:

1. Primäraromer

De primära aromerna i vin kommer från druvsorten och beror på vilket klimat druvorna har odlats i. Vissa druvor har inslag av till exempel lakrits i sig själva, vilket då beror på druvan. Det kan också handla om inslag av olika frukter, blommor och andra växter. Generellt kan det sägas att man ofta smakar av vinets primära aromer i första hand.

2. Sekundäraromer

De sekundära aromerna som finns i vin kommer från jäsningsprocessen, och från jästen som har använts. Ett exempel på detta är att vissa viner, till exempel torr champagne, kan lukta lite som surdeg. Denna lukt kan beskrivas som bröd eller jäst. Jästen kan också lukta som öl eller ost. Om det är malolaktisk jäsning som har använts vid vintillverkningen kan sekundäraromerna lukta lite som yoghurt.

3. Tertiäraromer

De tertiära aromerna i viner skapas genom att vinet åldras. När vin åldras leder det till oxidering, och om vinet har lagrats på till exempel ekfat kan vinet ta till sig av dessa aromer. De vanligaste tertiäraromerna är vanilj, men det finns även andra lukter som nötter och torkad frukt.

Steg 3 – SMAKA

Hur man smakar på vinet

När man smakar på vinet upplever man smaken först på tungan, och därefter kan man uppleva det när man har svalt det då aromerna kan förändras vid det tillfället. Smakerna vi kan känna är sött, surt, salt och bittert. I och med att allt vin innehåller syra så brukar de flesta viner också smaka lite surt. Undantag kan vara om det är ett väldigt sött vin med låg alkoholhalt. Vilken smak vinet har beror på vilka druvor som har använts. Olika druvor har olika egenskaper de är kända för; vissa druvor används för att de är just beska, medan andra används på grund av sin mildhet. Då det inte går att känna sötma eller strävhet när man luktar på vinet så får man en ny upplevelse av vinet när man smakar på det. Det är ovanligt att vin smakar salt, men det kan förekomma i sällsynta fall.

Strukturen i vin handlar ofta om huruvida vinet är strävt, torrt eller lent. Hur känns det att ha vinet i munnen och hur känns det mot tungan? Det är ofta alkoholen i vinet som ger den sin speciella struktur, och många brukar uppleva det som att vin är fylligt jämfört med andra, ”lättare”, drycker.

Smaken av vin är tidsbaserad och utgår från vinets placering i munnen och kroppen. När börjar du känna smaken och när slutar du känna den? Var känner du smaken? På tungan, i gommen, retronasalt? Är det någon smakskillnad på de olika ställena?

Tips! För att kunna känna de olika smakerna i vinet kan du testa att variera mellan att ta större klunkar och mindre sippar. Det blir då lättare att lokalisera och urskilja de olika smakerna i vinet. Du bestämmer sedan själv hur specifikt du vill beskriva smakerna. Vissa nöjer sig med att bestämma vilken kategori det tillhör, till exempel ”svarta bär”, medan andra vill vara mer precisa och kategoriserar det exempelvis som ”svarta björnbär och svarta vinbär”.

Att testa flera olika vin och jämföra dessa kan vara ett effektivt sätt för att lära sig känna skillnad på dem. Det gör så att ens smaksinne för vin förbättras och aromerna kan bli tydligare.

Om man vill lära sig känna igen smakerna bättre finns det några regler man kan utgå ifrån:

1. Sötma och torrhet

Vi känner av sötma längst fram på tungan och sötman är oftast tydligast i samma stund vinet kommer i kontakt med den. Sockermängden i vin kan variera mellan 0 gram per liter till 220 gram per liter. Söta viner används främst till efterrätter, men det tillverkas även söta vita viner som används som bordsvin. Om du dricker ett sött rött vin som inte är ett dessertvin eller från ett märke som är känt för sina söta viner så bör du vara uppmärksam, då detta inte är någonting som bör förekomma.

Huruvida ett vin är torrt eller inte beror ofta mycket på hur mycket socker det innehåller: viner med mindre eller inget socker uppfattas som torrare och sötare viner upplevs som mjukare. Människor kan uppfatta socker först när det överstiger 4 gram per liter. Det här är dock inte hela sanningen, utan viner kan också uppfattas som torra om syrahalten i dem är hög.

2. Syra

Genom syran i ett vin kan man till exempel få information om varifrån vinet kommer, var det har odlats och i vilket klimat. Man får också information om dess ålder. I vin finns det flera olika typer av syror men den totala syramängden mäts i pH. pH-värdet i vin varierar och ligger oftast någonstans mellan 2,6 och 4,9. Ju lägre siffran är desto surare är vinet. Det neutrala pH-värdet ligger på 7,0.

Det vanligaste pH-värdet för viner, där de flesta viner ligger, är mellan 3 och 4. Om ett vin är surare än så är det ofta väldigt, väldigt surt. Viner med högre pH-värde upplevs ofta som mjukare och rundare i smaken, och vinet kan uppfattas som mer krämigt.

3. Tannin

Tannin är ämnet i vin som ger vinet en sträv känsla. Det förekommer främst i rött vin men kan ibland förekomma i vita viner också. Tanninet finns i kärnorna och skalet på druvorna, och det är de blå druvorna som innehåller störst mängd av ämnet. Exempel på druvsorter som innehåller mycket tannin är Malbec, Tannat, Nebbiolo och Cabernet Sauvignon. Två druvsorter som innehåller lägre mängder tannin är Pinot Noir och Gamay.

Tannin kan också komma från ekåldring. Det som skiljer druvtannin och ekåldringstannin från varandra är att tanninet som kommer från druvor ofta mer ”naturligt”, och att tannin som skapats genom ekåldring ger en mer rund och smidig smak.

4. Alkohol

Alkoholhalten i vin kan bland annat ge information om dryckens intensitet, vilket visar sig bland annat genom dess textur. Den vanligaste alkoholhalten i vin ligger mellan 5 och 16 procent och det allra vanligaste är att den ligger runt 11 procent. Torra viner kan ofta ha en något högre alkoholhalt. Om alkoholhalten är lägre kan vinet ofta vara sötare.

Steg 4 – UPPLEV

Hur man upplever vinet

Ju mer erfarenhet du får av vinprovning desto lättare kommer det bli att kunna bedöma om ett vin är balanserat eller obalanserat. Det kan handla om saker som hur dess olika komponenter, i form av sötma, strävhet, alkoholhalt och liknande, samspelar med varandra. Skulle man kunna förändra något i vinet för att göra det mer balanserat? Är det för mycket av något? För lite av något? Hur fungerar de olika aromerna och smakerna med varandra?

Vad tyckte du om vinet? Gillade du det, var det gott? Gillade du det inte, vad var det som var fel? Var det något unikt med vinet eller kändes det som ett standardvin? Hur kändes kvaliteten? Hade vinet några speciella egenskaper du fastnade för?

Att lära sig skriva ner vad man tyckte om de olika vinerna och hur man uppfattade dem kan hjälpa en att bli en bättre vinprovare. Det kan också vara intressant och roligt att gå tillbaka till sina anteckningar i efterhand och se vad man tyckte om de olika dryckerna man testade.